När jag var 18 år gammal väntade jag mitt första barn.

Ja, det kan ju tyckas vara allt annat än optimalt. Men så var det. Och barnet jag väntade var efterlängtat och genast älskat.

Pga allat annat än goda familjeförhållanden blev jag tilldelad av de sociala myndigheterna en lägenhet, och gjorde mig i ordning för att bli vuxen - på allvar. Nu fanns det ju ingen återvändo.

En liten etta med en liten kokvrå och orangea köksluckor var väl iofs inte jättelyxigt, men det var Mitt och jag var nöjd och väldigt tacksam.

För att tjäna ihop mitt levebröd och köpa det nödvändiga till mitt barn tog jag ett jobb på Konsum jag blev erbjuden.

Där satt jag i kassan om dagarna, kvällarna och helgerna allt medans magen växte och växte. 

Tillslut blev jag så trind att det var snart dags för det magiska ögonblicket! ÅHH vad hjärtat värkte!! Brösten var stinna och bristningarn kunde inte spricka mer!! KOM NU MITT BARN! JAG VÄNTAR, TRÅNAR, LÄNGTAR EFTER DIG!!

Men bebisen kom ju aldrig. Till slut efter att ha gått 3 veckor över tiden (På 90-talet var det tydligen helt okej att göra det), skulle jag äntligen bli igångsatt!

Vi gör ultraljud för fräsch status av bebis och där....sviker hela min värld mig.

"Det här barnet lever inte längre", säger läkaren. Och allt blir svart. Godnatt. Sov gott. Hejdå. Goodbye.

Det tog mig 56 timmar att få ur mig den vackraste Noah. 59 cm lång och 4500g tung. Vacker som en hägring och helt perfekt.  

"Man vet inte" varför han valde att återvända till de himmelska sfärer i medicinska sammanhang, men jag förstod - dock flera år senare, att han gjorde det för Min skull. Där började ju min resa i det andliga. Sökandet efter Livet, dess uppkomst och mening tog ju genast sin början.

Jag tackar dig, Noah för att du gett mig insikt om precis Allt. Du levde inom mig i 43 veckor och fortsätter att leva kvar i mitt hjärta. Du är den bästa lärare jag någonsin haft.

Med Ljus och Kärlek

Paula och Mamma

Jag har börjat förstå min plats på Jorden, och jag har förlikat mig med det.

Min Livsuppgift enligt Änglarna är att sprida Ljus och Kärlek.

Och det är precis vad jag tänker göra.

Jag kommer inte att hålla i Väckelsemöten, ej heller vill jag trycka på Någon min filosofi om Livet. Jag vill bara Vara, som jag är - precis som Du. Utan att bli dömd.

Jag ska berätta för er en historia. Min historia.

Den är inte unikare än någon annans, annat än att den är Min.

Den kommer snart, häng på vettja!

Med Ljus och Kärlek